Torsdag.
Efter jobbet kör jag som vanligt till Rögle kloster för att delta i tyst bön i ca fyrtio minuter. Kyrkan är då nedsläckt.
Sedan startar vespern med mässa. Då tänds kyrkorummet upp med lampor och levande ljus.Detta är mitt lugna andetag en gång i veckan. Hur stressigt det vanliga livet faktiskt är blev jag medveten om efter retreaten.
Bara de få dagarna i lugn, avskuren från världens gny, gjorde att vardagen drabbade mig lite som en chock. De första dagarna var det väldigt svårt att komma ihåg att kolla allt man ska hela tiden, sms, missade samtal på telefonerna, messenger, jobbmailen, hotmail, Facebook. Det var svårt att komma ihåg vanliga arbetsuppgifter, jag höll på att glömma en måndagsrutin och gjorde den först i sista minuten.
Vi är så vana vid stressen att det känns normalt.
0 kommentar(er)
