Sommartiden har pågått ett tag nu. Det känns ganska okej. Ändå har jag kvar klockan i bilen på normaltid, det vill säga solens tid, den som kallas vintertid. På något vis känner jag mig lite mallig när jag sitter i bilen på väg ut ur stan mot jobbet och bilklockan är tjugo över sex. När jag är på jobbet är klockan ännu inte sju. Egentligen. Fast alla andra klockor, även mitt eget armbandsur, visar vanlig jobbstartstid.Det blev lite svårt att kombinera joggarambitionerna med sommartiden. Om torsdagsmorgnarna är det meningen att jag ska jogga ut före jobbet. Det är svårt. Hittills har jag klarat det två gånger. Två gångar har jag ersatt det med tre gånger tjugo sekunders rusch på motionscykeln. Alla de andra gångerna har jag bara hittat på ursäkter.Månne sommartiden är så invand nu att jag kan få igång torsdagarna i övermorgon? Det blir ju så sakramentskans tidigt! Min vana trogen har jag nu försökt planera om det hela. Planera det rimligare. För att alarmet ringer tidigare än sex på morgonen klarar jag bara inte, och jag måste ha en knapp halvtimme innan jag joggar ut för att astmamediciner ska hinna verka. Ack, ja. Det är mycket med det jordiska.De andra två joggningarna i veckan fungerar bättre. Då har jag sällskap av älskade maken och det är helt normala tider på dygnet. Saken är bara att det magiska talet är tre. Enligt hjärnforskare är det trettio minuters ihållande konditionsträning med rejäl puls tre gånger i veckan som har effekt på minne, stresstålighet, sömn och känsloläge. Allt det som jag behöver få ordning på.Nu är det ytterligare en nystart! Tre gånger i veckan ska det bli och efter tolv veckor gör jag någon slags utvärdering. Det är inte helt rättvisande eftersom det är sommar då och allt det där i hjärnan, utom kanske minnet, alltid är bättre på sommaren.
Minnet är dock en väldigt viktig faktor. Det har blivit sämre nämligen. Och jag som måste lära mig spanska! Nu ingår en nystart i spanskinlärningen i planen. Åren har gått och min bekväma metod med att lyssna på en skiva i bilen har inte gett nått vidare resultat. Lite obekvämare, lite mera vanligt plugg, kombinerat med minnesstärkande joggning, det gör nog susen. Om jag nu lyckas följa planen..... Planer är så roliga att tänka ut, men betydligt svårare att följa.
0 kommentar(er)
