Jag vill ju vara en tränande människa. Idealet är tre styrkepass plus tre konditionspass i veckan och en vilodag.
En sund själ i en sund kropp som det heter. Fast jag läser i Wikipedia att det fulla citatet är
Orandum est ut sit mens sana in corpore sano, vilket utläses:
Du skall bedja för att få en sund själ i en sund kropp.
Ha! Det blir ju ännu bättre om det är så det fulla citatet lyder. Jag vill bedja för att få en sund själ. Jag vill också ha en sund kropp.
Själen får rätt mycket bedjande nu när jag värmer upp inför retreaten. Den har fått en del tidigare också under åren. För mycket längesedan läste jag en bok om bön. Minns varken titel eller författare och boken är försvunnen sedan länge. Men det jag starkast minns från den är hur författaren upprepade den bön som han menade att vi ska be mest hela tiden, liksom i bakgrunden.
Gud är kärlek. Det var den viktigaste bönen, jag skulle nog kalla det mantrat. Den har jag upprepat inom mig tusentals gånger under åren.
Det är en mer uppfordrande bön än den förefaller vara vid första påseendet. För hur det än är så har jag också, som kväkare, och som människa, målsättningen att göra Guds vilja. Om Gud är kärlek betyder det att jag ska sträva efter att göra kärlekens vilja. En målsättning så god som någon.
Inte så enkel dock.
Det där med den sunda kroppen är inte så enkelt det heller. All träningen måste få plats i vardagen med arbete och allt annat i livet. Det krävs viss viljestyrka också. För mig går det oftast bra om jag har ett schema som jag följt en tid så att det blivit en vana. Tills det kommer något hinder, som vinterns långdragna förkylningar. Efter en sådan paus är min viljestyrka inte alltid vad den borde, och pausen blir längre och längre. Själen har sålunda fått sitt de sista månaderna och i nästa vecka när det är dags för retreaten blir det fullt ös på själsfronten.
Kroppen däremot har fått mer vila än den behöver och mår bra av. Nu finns det ingen anledning att vila mera. Motigt är det men en rask promenad med en smula joggning blev det i varje fall i lördags och idag blev det minsann gym på långlunchen.
Sedan är det bara en vecka kvar till det stora testet. En vecka på kloster. Jag tänker mig att jag deltar i tidebönerna, läser andliga böcker och vilar. Vilar från världens brus. För lite träning får jag nog se till att klämma in så att det blir en corpore sano också, ingen kroppsvila mera.
0 kommentar(er)
